Arvsintyg
I Tyskland finns det ingen plikt att förrätta bouppteckning som i Sverige. När en person går bort i Tyskland behöver dödsboet ett arvsintyg (Erbschein) eller ett europeiskt arvsintyg för att kunna legitimera sig som dödsbodelägare. Ofta går det också att legitimera sig med ett testamente (från en notarius publicus). Med hjälp av ett arvsintyg har dödsboet möjlighet att t.ex förfoga över tillgångar, göra arvskifte och ansöka om lagfart.
Erbengemeinschaft (Dödsbo)
I Tyskland bildar ett dödsbo en gemenskap eller grupp av arvingar. Dödsboet kan endast gemensamt förvalta den avlidnes egendom. Det skyddar den enskilda dödsbodelägaren å ena sidan, å andra sidan kan det vara svårt att förvalta dödsboet med flera dödsbodelägare som kan ha olika åsikter om vad som ska hända med tillgångarna. Om dödsboet inte kan enas så är det oftast tingsrätten som får bestämma.
Vem ärver vem
Till skillnad mot svensk arvsrätt ärver alltid barnen i Tyskland oavsett om det är särkullbarn eller gemensamma barn.
I Tyskland regleras successionen i §§ 1924 – 1926 Bürgerliches Gesetzbuch (BGB) (https://www.gesetze-im-internet.de/bgb/__1924.html) och påverkas av om den avlidne hade barn och var gift.
Ens barn tillhör första arvsordningen (1934 BGB). Maken som var gift med arvlåtaren har rätt till 1/2 andel i dödsboet (eller 1/4 i fall att makarna har reglerat deras ekonomiska förhållandet i ett äktenskapsförord). I fall att arvlåtaren inte hade barn så gäller andra arvsordningen 1925 BGB och då ärver föräldrar eller syskon till den avlidne.
Laglott
Tysk arvsrätt, liksom den svenska, ger en bröstarvinge rätt till en obligatorisk andel som inte kan testamenteras bort (Laglott). Detta är ett lägsta deltagande i boet, som måste förbli hos en person som har rätt till en obligatorisk andel även om han är utesluten från arvet.
Men den som har rätt till laglott är ingen dödsbodelägare. Han har endast rätt till en fodring gentemot dödsboet som motsvarar hälften av det lagstadgade arvet.
Testamente
Som i Sverige har man i Tyskland friheten att upprätta ett testamente och bestämma vad som ska ske med ens tillgångar efter det att man är död. Friheten finner sina gränser bland annat i den obligatoriska laglotten som inte kan testamenteras bort.
När det gäller de formella kraven så skiljer sig den tyska arvslagen väsentligt från den svenska. För att ett testamente i Sverige ska vara giltigt krävs att två vittnen undertecknar testamentet. I Tyskland krävs det inga vittnen. I Tyskland kan ett Testamente upprättas hos en notarius publicus (notarielles Testament) eller för hand utan notarius publicus (privatschriftliches Testament). I så fall kräver tysk arvslag att ett testamente är handskrivet av testatorn.